• Grottor
  • Ruiner
  • Vattenfall
  • Raviner
  • Gruvor
  • Torn
  • Ättestupor
  • Vildmarksstugor
  • Övrigt
Visa stor karta

Naturreservatet Bästeträsk

Vägbeskrivning

Bästeträsk är ett naturreservat beläget i Gotland, Gotlands län. Det förvaltas av Länsstyrelsen i Gotlands län och skapades den 28 februari 2002. Naturreservatet är 1493 hektar stort, varav 810 hektar är landyta, 682 hektar vatten och 384 hektar skog. Badplats, dass, information, parkering, rastplats och eldstad finns tillgängliga i reservatet.

Bästeträsk med omgivande skogsmarker, alvarmarker och myrar är unikt till och med ur ett internationellt perspektiv och kan komma att ingå i Gotlands nästa nationalpark. Reservatet erbjuder en särskiljande gotländsk vildmark med både havsörn och kungsörn. Det är faktiskt ett av Gotlands största naturreservat och omfattar den 665 hektar stora sjön Bästeträsk, Gotlands största sjö, samt drygt 800 hektar av omgivande skog, myrar, alvarmarker och klapperstensstränder. I den sydvästligaste delen av reservatet finns även ett mindre område med lövskog och ängsmark – Hässleänget.

Även om sjön är stor är den förhållandevis grund med största djupet på bara 4,5 meter. Större delen av sjön är avsevärt grundare och saknar högre vattenvegetation. Bestånd av vass och ag förekommer dels i sjöns sydvästra del och dels norr om Stor- och Lillholmen. Stora delar av sjöns centrala delar har en bottenvegetation av kransalger. Fiskarter som gädda, mört, sarv, sutare, abborre samt sik och stensimpa (enda sötvattenslevande bestånden på Gotland) finns i sjön. Nästan hela sjön omges av en strand-barrikad bestående av en isförskjuten, 0,5-1 meter hög strandvall av delvis blockrikt grus. I den centrala delen av sjön ligger öarna Storholmen och Lillholmen som båda till stor del är klädda med lågvuxen tallskog.

Hässleänget har en areal på cirka 10 hektar och är närmast karaktären av lövskog dominerad av ek och ask. Hela området har tidigare varit ängsmark och många av askarna bär spår av att tidigare ha klappats (hamlats). I norr är skogen fuktig och har delvis karaktären av sumpskog. På askarna och ekarna växer ett flertal sällsynta arter lavar och vedsvampar, och den fuktiga lövskogen hyser landets förmodligen individrikaste bestånd av större agatsnäcka, en sällsynt och kalkkrävande landsnäcka.

Omgivningarna kring Ar präglas i hög grad av den kalkindustri som tidigare har funnits här. Ahrs bruk anlades redan 1650 och bedrev verksamhet här fram till 1990. Påtagliga spår av kalkbrytningen utgör två numera vattenfyllda stenbrott. Det nordvästra brottet är sommartid en populär badplats som fått namnet ”Blå lagunen”. Här finns bland annat parkeringsplats och toalett.