Töfsingdalens nationalpark, som ligger i Älvdalen kommun i Dalarnas län, är en av Sveriges mest otillgängliga och fascinerande naturområden. Nationalparken, som omfattar en yta på 1 589 hektar, inkluderar 1 578 hektar land och 11 hektar vatten. En stor del av parken, 346 hektar, består av skog. Töfsingdalens förvaltning och skötsel hanteras av Länsstyrelsen i Dalarnas län.
Det som gör Töfsingdalen så unikt är dess stora områden av storblockiga stenar och brist på markerade leder, vilket gör parken särskilt otillgänglig. Trots detta, är parken känd för sina urgamla tall- och granskogar, stillhet och orörda vildmarksområden. Detta är en plats där man kan uppleva den verkliga känslan av att vara långt bort från civilisationen.
Töfsingdalen är en av Sveriges första nationalparker och dess gränser sägs ha blivit bestämda ganska spontant. På 1920-talet valdes området ut av tjänstemän från det som senare skulle bli Naturvårdsverket. De stod på toppen av Storvätteshogna och blickade ut över dalen, varpå de måttade ut nationalparkens gränser direkt på en karta.
Terrängen i Töfsingdalen är vad geologer kallar ett dödisområde. Under istiden låg inlandsisen stilla här, vilket ledde till att stenar bröts loss från berget och lämnades huller om buller när isen smälte. Resultatet är ett område med block som kan vara flera meter höga.
För besökare är det vanligast att komma in i parken från sjön Hävlingen och bron över Storån vid Särsjön. Vid Hävlingen finns en fiskecamp och en informationstavla om nationalparken.
Trots dess otillgänglighet och brist på leder, erbjuder Töfsingdalens nationalpark en unik naturupplevelse. Det är en plats för tystnad, stillhet och orörd natur. Parken erbjuder en enastående möjlighet att utforska en av de mest vilda och orörda delarna av den svenska naturen.
Information
