Per Brahe den yngre lät påbörja bygget av Brahehus 1637, men arbetet blev inte klart förrän i mitten av 1650-talet.
Byggarbetet försvårades av att byggmaterialet, som till någon del utgjordes av lokal vätternsandsten, måste forslas uppför det branta berget. Ursprungligen var Brahehus tänkt som ett änkesäte åt Brahes maka Kristina Katarina Stenbock, men eftersom hon avled 1650 användes byggnaden istället för inkvartering av Brahes gäster.
När byggnaden stod färdig, bestod den av en hög huvudbyggnad vid klippranden ner mot Vättern och två fyrkantiga hörntorn, med en milsvid utsikt över Vättern, Visingsö och Gränna.
Efter Per Brahes död 1680 tömdes Brahehus på inredning och strax därefter drogs grevskapet in till kronan under Karl XI:s reduktion. På hösten 1708 utbröt en brand i grannbyn Uppgränna och elden spred sig även till Brahehus, som brann ned till grunden.
Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Brahehus
Källa: Eget besök på platsen
Karta till Brahehus
Visa positionen i Google Maps
Visa positionen på Hitta.se
Äventyr i närheten
Röttle vattenfall
Röttle vattenfall ligger i Röttle by strax söder om Gränna. Här faller Röttleån över en klippa innan den rinner ut i Vättern. Vattenfallet som ligger mycket vackert i en lummig ravin och är mycket uppskattat av fotografer. Fallhöjden på vattenfallet är ca 12 meter men den totala fallhöjden på Röttleån ner mot Vättern är högre på grund av flera mindre forsar och fall.
Läs mer om Röttle vattenfall här
Visingsborg
Grunden till slottet lades på 1570-talet. Då hade den gamla borgen på Visingsö, Näs slott, varit ruin sedan länge och tre byar – Ströja, Vallby och Husaby – avhysts från området.
Visingsös raukar
Visingsös raukar ligger på den södra delen av Visingsö. Här finns raukar och grottformationer. Det finns en trappa ner till vattnet, men sedan krävs att man blir blöt.
Läs mer om Visingsös raukar här
Näs slott
Anläggningen uppfördes som kungaresidens under 1100-talet. Möjliga byggherrar var Sverker den äldre och hans son Karl Sverkersson. Borgen markerar en övergång till större och bekvämare slottsbyggnader och är den första i sitt slag. De flesta medeltida källor är ense om att borgen, särskilt i början av 1200-talet, stod i centrum för den svenska kungamakten. Detta var Sveriges första riksborg och användes dessutom som riksbank, då konungarna samlade sina och rikets dyrbarheter i borgen. 1318 pantsattes den av kung Birger Magnusson till danskarna. Slottet brändes efter en del strider ner samma år medan Birger befann sig i landsflykt. Slottsruinen är idag 32×12 m och resterna av ett runt torn samt ett fyrsidigt torn, med sammanbindande väg, finns bevarade. Murarna är 3–4 m höga och 1,0–1,5 m breda och uppförda i skiffer och sandsten, tuktade och huggna. I den sammanbindande muren och det västra, runda tornet, syns cirka 2 m över nuvarande markyta fästen för golvbjälkar till en övervåning. I det östra tornet finns ett runt murat rum, till vilket man i sen tid har öpp
Brahälla
Per Brahe d.y. hade införskaffat Näs säteri 1659 och på dess marker började Brahälla uppföras 1680. Uppmurningen sköttes av Måns murmästare från Hultbäcken i Bälaryds socken. Byggnaden uppfördes med skalmurar. 1681 inköptes spik för spåning av taket, vilket visar på att taket täcktes med träspån. Dock avled byggherren Per Brahe redan hösten 1680, varpå slottet indrogs till kronan under den reduktion som beslöts av 1680 års riksdag. Brahälla uppfördes i ett våningsplan med förstuga, en stor sal och tre mindre kammare. Byggnaden hade även en källarvåning och en altan på taket, likt Brahehus. I sin Smålandsbeskrivning 1770 skriver Samuel Rogberg att Brahälla "är ännu til tak och wäggar behållit". I en dombok från 1795 berättas att bönder från Skog stulit tegel från byggnaden. År 1802 visar
