Gillberga gryte ligger sydväst om Hallstavik. Här finns flera små grottor som du kan ta dig in i. Den största börjar i en klyfta några meter över marknivån. Den trånga öppningen vidgar sig snart i en 8 meter hög, 10 meter lång och 4 meter bred sal. Ryktet säger att grottan användes som gömställe under ryssarnas härjningar i skärgården 1719. Rövare skall också ha haft sitt tillhåll här.
Källa: https://www.geocaching.com/geocache/GCWRZ3
Källa: https://www.roslagen.se/104780/Gillberga-gryte/
Källa: https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/ee4c9103-46ad-4b66-97ad-386043636442
Karta till Gillberga gryte
Det finns risker med att besöka en grotta, du gör besöket på egen risk. Om du är osäker på säkerheten avstå!
Äventyr i närheten
Gubbergsgrottan
Grottan består av ca 15 meter gångar med en sal i mitten. Salens golv ligger under närliggande Norrsjöns yta och kan vara blöt. Grottan nås lättast på vintern.
Läs mer om Gubbergsgrottan här
Tjuvgrottan
Tjuvgrottan ligger söder om Gimo i Uppland. Grottan ligger i ett stenröse 20 meter från sjön. Öppningen ligger ner mot sjön. Den största salen har ståhöjd, men det största delen av grottan består av krypgångar och mindre salar. Grottans totala längd ska vara 100 meter.
Kasbergsgrottan
Kasbergsgrottan ligger nordost om Stockholm vid Älmsta. Det är egentligen tre grottor på platsen. Den största grottan är ungefär 8 meter lång.
Läs mer om Kasbergsgrottan här
Mörby slottsruin
Mörby är känt sedan 1380-talet, då en timrad sätesgård, ägd av Henrik Damerow (tysk adelsman), fanns på platsen. Från 1412 var pommerska släkten Slaweka Mörbys ägare och de lät på 1450-talet uppföra det första stenhuset vars delar nu återfinns i ruinens norra länga. Mot slutet av 1400-talet övergick gården genom giftermål till släkten Oxenstierna, som här hade sitt huvudsäte under 250 år. Under 1500-talet ägdes gården av Gabriel Kristiernsson Oxenstierna, som från 1550-talet byggde ut Mörby till ett renässansslott, vilket påstås ha varit det "yppersta av alla uppländska slott under 1500-talet". Gabriel Christiernsson Oxenstierna lät 1569 placera en&nb