Lönegårdsberget nordväst om Jönköping sägs varit en ättestupa. Klippan är nästan 60 meter hög och finns omnämnd i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige från mitten på 1800-talet som en ättestupa.
”Till åminnelse är denna sten rest af R. E. R. Invid landsvägen midt för Strand står en milsten från Carl XLs eller Carl XIIs tid. På Lönneberget å Hulsingstorps egor finnes en brådstörtning mot Räflingesjön af omkring 190 fots höjd, hvilken säges fordom varit en ättestupa.”
Källa: http://runeberg.org/hgsl/6/0212.html
Källa: https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/505664ba-2a1d-46e5-ab0d-b13f0988400f
Karta till Lönegårdsberget
Äventyr i närheten
Dödaspringet
Dödaspringet sägs vara en ättestupa mellan Jönköping och Gränna. I "Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige" från mitten på 1800-talet berättas: ”Det s. k. »Dödssprånget», förmodligen en gammal ättestupa, är en 100 fots djup spricka i berget vid Wettern, med eu lodrät vägg i norr, men den södra något sluttande, så att öppningen, som ofvantill är 25 fot, nedtill endast är 5 till 6.”
Röttle vattenfall
Röttle vattenfall ligger i Röttle by söder om Gränna. Vid fallet har tidigare funnits ett fleratal kvarnar vilka man kan se rester av.
Läs mer om Röttle vattenfall här
Lundaberget
Lundaberget strax öster om Huskvarna sägs har fungerat som ättestupa. I "Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige" från mitten på 1800-talet berättas: ”På Hakarps egor har man träffat en 24 alnar djup ättestupa med ett altare samt flera ålderdomslemningar.”
Näs slott
Anläggningen uppfördes som kungaresidens under 1100-talet. Möjliga byggherrar var Sverker den äldre och hans son Karl Sverkersson. Borgen markerar en övergång till större och bekvämare slottsbyggnader och är den första i sitt slag. De flesta medeltida källor är ense om att borgen, särskilt i början av 1200-talet, stod i centrum för den svenska kungamakten. Detta var Sveriges första riksborg och användes dessutom som riksbank, då konungarna samlade sina och rikets dyrbarheter i borgen. 1318 pantsattes den av kung Birger Magnusson till danskarna. Slottet brändes efter en del strider ner samma år medan Birger befann sig i landsflykt. Slottsruinen är idag 32×12 m och resterna av ett runt torn samt ett fyrsidigt torn, med sammanbindande väg, finns bevarade. Murarna är 3–4 m höga och 1,0–1,5 m breda och uppförda i skiffer och sandsten, tuktade och huggna. I den sammanbindande muren och det västra, runda tornet, syns cirka 2 m över nuvarande markyta fästen för golvbjälkar till en övervåning. I det östra tornet finns ett runt murat rum, till vilket man i sen tid har öpp
Visingsös raukar
Visingsös raukar ligger på den södra delen av Visingsö. Här finns raukar och grottformationer. Det finns en trappa ner till vattnet, men sedan krävs att man blir blöt.