Onda hållor är en sprickformation på Halleberg. På sina djupaste stället är sprickorna omkring 10 meter djupa. På en del ställen går det att klättra ner i sprickorna.
Namnet ”Onda hålor” kommer förmodligen ifrån att om du kommer vid rätt tidpunkt så kan du höra det kusliga ljudet av ondskan nere i berget. För den som vill ha en mer vetenskaplig förklaring till ljudet så skapar en liten bäck ett underjordiskt vattenfall som skapar eko i ravinen. Men det gäller att komma när det är lagom med vatten i bäcken och lyssna på rätt ställe.
Det finns också berättelser om att djur trillat ner i sprickorna så var försiktig på platsen!
Källa: http://ettstorreeuropa.blogspot.com/2017/06/onda-halor-halleberg-sverige.html
Källa: Eget besök på platsen
Karta till Onda hålor
Visa positionen i Google Maps
Visa positionen på Hitta.se
Äventyr i närheten
Skäktefallet
Skäktefallet som också kallas Brudslöjan är ett 30 meter högt vattenfall där en bäck kastar sig ut för klipporna på Halleberg. Det går stig fram till fallet både uppifrån och nerifrån fallet men klipporna är höga så det går inte att ta sig runt på något enkelt sätt. Tidigare falls även en kvarn här, som det en bit nedanför vattenfallet går att se rester ifrån. Skäktefallet
Den glömda staden
Den glömda staden ligger på Halleberg, där gömemr sig rester av stenbyggnader i skogen några hundra meter norr om stigen ner till Svallklev. För den mindre romantiskt lagde så är det ruiner efter en gammal kalkgruva och tillhörande kalkugnar.
Läs mer om Den glömda staden här
Munkestens grotta
Munkestens grotta är en grotta på den sydöstra kanten av Halleberg öster om Trollhättan och Vänersborg. Grottan är klippskreva som kräver lite klättring.
Läs mer om Munkestens grotta här
Byklevsfallet
Byklevsfallet ligger alldeles vid vägen upp på Hunneberg. Det är ett vackert och lättillgängligt fall som är ungefär 25 meter högt. På båda sidor om fallet finns stigar. Som nästan all vattenfall upplevs det högre i verkligheten än det ser ut på bild.
Västra Tunhems gruvor
Västra Tunhems gruvor är rester från att man under andra delen av 1700-talet började bränna kalk längs Hunnebergsbranten. Verksamheten pågick fram tills att den sista kalkugnen revs ut 1950.
