Röttle vattenfall ligger i Röttle by strax söder om Gränna. Här faller Röttleån över en klippa innan den rinner ut i Vättern. Vattenfallet som ligger mycket vackert i en lummig ravin och är mycket uppskattat av fotografer. Fallhöjden på vattenfallet är ca 12 meter men den totala fallhöjden på Röttleån ner mot Vättern är högre på grund av flera mindre forsar och fall.

Redan från 1330-talet omnämns kvarnar vid fallet och är har ett flertal olika industrier funnits under årens lopp. Två av kvarnarna finns idag bevarade Rasmus kvarn och Jerusalems kvarn, resterna av andra anläggningar går också att se i området. Här fanns också en gång i tiden Smålands första pappersbruk som Per Brahe den yngre etablerade i mitten på 1600-talet. Är man intresserad av en kvarnvisning av så arrangeras det av Grännamuseerna.
Nere vid Röttleåns utlopp i Vättern finns Röttle hamn där fram till 1930-talet ångbåtar lade till. Angränsande till Röttle ligger Västanå naturreseravat med vandringsleder längs branten ner mot Vättern.
Parkering närmast fallet kan vara svårt, enklast parkerar man på en stor parkering strax norr om Röttle by. För att sedan ta en kort promenad fram till vattenfallet.
Källa: https://jonkopingslansmuseum.se/wp-content/uploads/2018/03/81-Jonkoping-Rottle-by.pdf
Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6ttle
Källa: Eget besök på platsen
Karta till Röttle vattenfall
Visa positionen i Google Maps
Visa positionen på Hitta.se
Äventyr i närheten
Visingsborg
Grunden till slottet lades på 1570-talet. Då hade den gamla borgen på Visingsö, Näs slott, varit ruin sedan länge och tre byar – Ströja, Vallby och Husaby – avhysts från området.
Visingsös raukar
Visingsös raukar ligger på den södra delen av Visingsö. Här finns raukar och grottformationer. Det finns en trappa ner till vattnet, men sedan krävs att man blir blöt.
Läs mer om Visingsös raukar här
Dödaspringet
Dödaspringet sägs vara en ättestupa mellan Jönköping och Gränna. I "Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige" från mitten på 1800-talet berättas: ”Det s. k. »Dödssprånget», förmodligen en gammal ättestupa, är en 100 fots djup spricka i berget vid Wettern, med eu lodrät vägg i norr, men den södra något sluttande, så att öppningen, som ofvantill är 25 fot, nedtill endast är 5 till 6.”
Brahehus
Per Brahe den yngre lät påbörja bygget av Brahehus 1637, men arbetet blev inte klart förrän i mitten av 1650-talet.
Näs slott
Anläggningen uppfördes som kungaresidens under 1100-talet. Möjliga byggherrar var Sverker den äldre och hans son Karl Sverkersson. Borgen markerar en övergång till större och bekvämare slottsbyggnader och är den första i sitt slag. De flesta medeltida källor är ense om att borgen, särskilt i början av 1200-talet, stod i centrum för den svenska kungamakten. Detta var Sveriges första riksborg och användes dessutom som riksbank, då konungarna samlade sina och rikets dyrbarheter i borgen. 1318 pantsattes den av kung Birger Magnusson till danskarna. Slottet brändes efter en del strider ner samma år medan Birger befann sig i landsflykt. Slottsruinen är idag 32×12 m och resterna av ett runt torn samt ett fyrsidigt torn, med sammanbindande väg, finns bevarade. Murarna är 3–4 m höga och 1,0–1,5 m breda och uppförda i skiffer och sandsten, tuktade och huggna. I den sammanbindande muren och det västra, runda tornet, syns cirka 2 m över nuvarande markyta fästen för golvbjälkar till en övervåning. I det östra tornet finns ett runt murat rum, till vilket man i sen tid har öpp