Tärnättgrottan ligger på Höga Kusten i Skuleskogens nationalpark. Grottan är ganska stor och rymlig, 20 meter lång och 16 meter bred. Följer man branten 50 meter längre bort så hittar man Lilla Tärnättgrottan och ovanför och bortanför denna finns ytterligare två mindre grottor.
Källa: https://sommarovik.se/berg-skog/skuleskogen/
Källa: Eget besök på platsen
Det finns risker med att besöka en grotta, du gör besöket på egen risk. Om du är osäker på säkerheten avstå!
Karta till Tärnättgrottan
Visa positionen i Google Maps
Visa positionen på Hitta.se
Äventyr i närheten
Tärnättvattnet
Tärnättvattnet är en stuga där det går att övernatta och den ligger i Skuleskogens nationalpark. Skuleskogens nationalpark är ett monumentalt område. Här förenas höga berg, gammal skog och havskust till ett landskap som saknar motstycke i svensk natur.
Tärnättsundet
Tärnättsundet är en stuga där det går att övernatta och den ligger i Skuleskogens nationalpark. Skuleskogens nationalpark erbjuder dig hisnande berg och dalar. Dessutom en spännande historia med världsrekord i landhöjning och gammelskog med ovanliga arter.
Slåttdalsgrottorna
Slåttdalsgrottorna ligger på nordspetsen av Slåttdalsberget i Skuleskogens nationalpark. Slåttdalsbergets nordsida har rasat samman och skapat en stor samling block, under denna finns grottor.
Läs mer om Slåttdalsgrottorna här
Skravelbäckens Vattenfall
Skravelbäckens vattenfall ligger i Skuleskogens nationalpark söder om Örnsköldsvik. Vattenfallet passeras av leden från den norra entrén till Slåttdalsskrevan.
Läs mer om Skravelbäckens Vattenfall här
Slåttdalsskrevan
Slåttdalsskrevan är en cirka 200 meter lång, 30 meter djup och 7 meter bred skreva i Ångermanland som klyver Slåttdalsberget i två delar. Berget och skrevan ligger centralt i Skuleskogens nationalpark och är en av parkens högsta punkter. Slåttdalsberget består av nordingrågranit. För 1200 miljoner år sedan bildades en diabasgång; flytande magma trängde upp från jordens inre och stelnade. Den mer lättvittrade diabasen har sedan eroderat bort. Flera istider och efterföljande hav och landhöjningsprocesser har med tiden hjälpt till att rensa ur skrevan.
