Västerkleven som ligger nordost om Bräcke sägs ha använts som en ättestupa. Det sägs att vandringsfolk gjorde sig av med de gamla här när de inte längre orkade följa med.
Källa: https://docplayer.se/2956006-Sagner-och-sevardheter-i-bracke-kommun.html
Karta till Västerkleven
Visa positionen i Google Maps
Visa positionen på Hitta.se
Äventyr i närheten
Kamrisdalen
Kamrisdalen är en förkastningsspricka nordost om Bräcke. Kryftan är ca 20 meter djup med lodräta klippväggar och ungefär 15 meter bred.
Sösjö Brandtorn
Sösjö Brandtorn ligger på Kristenberg öster om Bräcke och byggdes 1939.
Läs mer om Sösjö Brandtorn här
Olof Gröns grotta
Olof Gröns grotta ligger på Ol-Grönsholmen i Väster-Märlingen väster om Bräcke. Grottan är två meter lång, en meter bred och drygt en meter hög. Det berättas att Olof Grön vägrade inkallas till Svensk krigstjänst i kriget mellan Sverige och Danmark 1677. Han dömdes för förräderi till dödstraff, men han lyckades rymma till Norge. Men han vände tillbaka och gömde sig i denna grotta och fick hjälp och mat av folk från Grönviken. Han ska ha lyckats överleva tills krigsslutet vid 1679 och blev benådad.
Läs mer om Olof Gröns grotta här
Snödskallegrottan
Snöskallegrottan, eller snödskallegrottan är en grotta norr om Ånge. Grottan ungefär 57 meter lång . Ingången är ganska brant och leder via en trappliknande formation ner till Kerstins sal. Här finns flera kortare sidogångar. Enligt sägen blev första fäbodtösen Kerstin bergtagen av Snöskallefolket en sommar för länge sedan. Se dig noga för, det sägs att hon drar undan fötterna på grottans besökare. https://www.instagram.com/p/BVKMnZ5h_sZ/ Källa:
Läs mer om Snödskallegrottan här
Hålbergsgrottan
Hålbergsgrottan är en en liten grotta, ca. 11 meter lång. Under 1420-talet beboddes grottan av en fredlös man vid namn Salfve Sverkersson. Han blev fredlös efter att ha slagit ihjäl förbergsmannen Jon Björnsson i bråk om jakt och fiske. Salfve blev benådad efter många år. Här hittades ett märkligt fynd av två grottbesökare år 1974, en belgisk dryckeskanna som daterades till år 1580. Kannan finns på länsmuseet i Östersund.
