Grunden till slottet lades på 1570-talet. Då hade den gamla borgen på Visingsö, Näs slott, varit ruin sedan länge och tre byar – Ströja, Vallby och Husaby – avhysts från området.
För att bygga upp första delen av slottet användes tegel från klosterbyggnaderna i Alvastra och nystartat tegelbruk i Gränna. Slottet var byggt i fyrkant med fyra torn och vallgrav och fullbordades först på 1660-talet. Slottet hade också fyra torn med förgyllda spiror.
Grevskapet omfattade gårdar på Visingsö samt i Småland och Västergötland, 1569 sammanlagt 468 hemman och på 1640-talet ytterligare ungefär 100 hemman. 1654 fick greve Per Brahe d.y. hals- och handrätt över de bosatta på Visingsö, det vill säga rätt att utdöma straff.
Slottet övergavs efter att grevskapet 1680 indragits till den svenska kronan. Slottet användes mellan 1715 och 1719 som förläggning för krigsfångar från stora nordiska kriget, företrädesvis ryssar. De fångar som dog under fångenskapen begravdes på Visingsö, på den så kallade Rysskyrkogården.
Slottet lades i ruiner av en förödande brand natten mellan den 22 och 23 december 1718. De ryska krigsfångarna har från vissa håll anklagats för att ha legat bakom eldsvådan men en samtida källa pekar åt ett annat håll. Lagman Brohmans undersökning på plats i januari 1719 fastställde att branden var en olyckshändelse i det tyska vaktmanskapets logi i slottets nordöstra hörn. Ingen i vaktmanskapet lade någon skuld på krigsfångarna, som däremot inte tycks ha varit särskilt aktiva i försöken att släcka branden.
Dagens kvarvarande slottsruin består mest av murarna från den södra slottslängan.
Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Visingsborg
Källa: Eget besök på platsen
Karta till Visingsborg
Visa positionen i Google Maps
Visa positionen på Hitta.se
Äventyr i närheten
Visingsös raukar
Visingsös raukar ligger på den södra delen av Visingsö. Här finns raukar och grottformationer. Det finns en trappa ner till vattnet, men sedan krävs att man blir blöt.
Läs mer om Visingsös raukar här
Näs slott
Anläggningen uppfördes som kungaresidens under 1100-talet. Möjliga byggherrar var Sverker den äldre och hans son Karl Sverkersson. Borgen markerar en övergång till större och bekvämare slottsbyggnader och är den första i sitt slag. De flesta medeltida källor är ense om att borgen, särskilt i början av 1200-talet, stod i centrum för den svenska kungamakten. Detta var Sveriges första riksborg och användes dessutom som riksbank, då konungarna samlade sina och rikets dyrbarheter i borgen. 1318 pantsattes den av kung Birger Magnusson till danskarna. Slottet brändes efter en del strider ner samma år medan Birger befann sig i landsflykt. Slottsruinen är idag 32×12 m och resterna av ett runt torn samt ett fyrsidigt torn, med sammanbindande väg, finns bevarade. Murarna är 3–4 m höga och 1,0–1,5 m breda och uppförda i skiffer och sandsten, tuktade och huggna. I den sammanbindande muren och det västra, runda tornet, syns cirka 2 m över nuvarande markyta fästen för golvbjälkar till en övervåning. I det östra tornet finns ett runt murat rum, till vilket man i sen tid har öpp
Röttle vattenfall
Röttle vattenfall ligger i Röttle by strax söder om Gränna. Här faller Röttleån över en klippa innan den rinner ut i Vättern. Vattenfallet som ligger mycket vackert i en lummig ravin och är mycket uppskattat av fotografer. Fallhöjden på vattenfallet är ca 12 meter men den totala fallhöjden på Röttleån ner mot Vättern är högre på grund av flera mindre forsar och fall.
Läs mer om Röttle vattenfall här
Brahehus
Per Brahe den yngre lät påbörja bygget av Brahehus 1637, men arbetet blev inte klart förrän i mitten av 1650-talet.
Dödaspringet
Dödaspringet sägs vara en ättestupa mellan Jönköping och Gränna. I "Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige" från mitten på 1800-talet berättas: ”Det s. k. »Dödssprånget», förmodligen en gammal ättestupa, är en 100 fots djup spricka i berget vid Wettern, med eu lodrät vägg i norr, men den södra något sluttande, så att öppningen, som ofvantill är 25 fot, nedtill endast är 5 till 6.”
